Ronnie Peterson föddes den 14 februari 1944 i Örebro och blev, ja, kanske Sveriges mest kända racingförare någonsin. Hans Formel 1-karriär mellan 1970 och 1978 gjorde honom till en internationell legend – och än idag pratar svenska motorsportfantaster om honom med en sorts stolthet.
Det är lite häftigt att tänka på hur Peterson tog sig från karting i Örebro hela vägen till Formel 1-toppen. Han hade liksom en självklar talang och ett orädd mod bakom ratten – och det var så han blev “Super-Swede”, killen som vann tio F1-lopp och knep andraplatsen i VM två gånger.
Även om allt slutade tragiskt i Monza 1978, så lever Petersons arv kvar genom minnesfonden som stöttar unga svenska racingtalanger. Det är svårt att överskatta hur mycket Örebros racingikon fortfarande betyder för svensk motorsport och för alla nya förare som drömmer stort.
Ronnie Petersons racingkarriär och genombrott
Ronnie Petersons resa gick från gokart i Örebro till att bli en internationell Formel 1-stjärna. Det gick snabbt – både på banan och i karriären – och det var alltid något särskilt med hans sätt att köra.
Uppväxt i Örebro och tidiga tävlingsår
Peterson föddes alltså i Almby, Örebro, på Alla hjärtans dag 1944. Det är lite charmigt att hans pappa faktiskt byggde hans första gokart. Man får en känsla av att motorsporten låg i blodet där.
Han började tävla på 1960-talet, och det dröjde inte länge innan han gjorde avtryck på de svenska banorna.
Redan under sin andra säsong vann han SM i klass D, med åtta segrar av tolv möjliga och två andraplatser på det.
Den tredje säsongen blev den allra starkaste inom gokarten – och det var då han fick chansen att ta klivet vidare.
Vägen till Formel 3 och den första SWEBE-bilen
Efter gokartframgångarna tog Peterson sig vidare uppåt i motorsportens värld. Han gjorde avtryck i flera klasser innan han landade i Formel 3.
SWEBE-bilen blev hans biljett ut i Europa, och det var där han verkligen började visa vad han gick för. Det var också under de här åren han utvecklade sin speciella körstil – aggressiv, men ändå kontrollerad. Internationella team började få upp ögonen för honom.
Formel 3-tiden formade honom till “Super Swede”. Prestationerna där öppnade dörren till Formel 1.
Formel 1-debut och utveckling (1970-1972)
Petersons debut i Formel 1 kom 1970. Det var lite av ett läroår, där han fick vänja sig vid den absoluta toppen.
Under 1971 körde han för olika team och visade redan då prov på den råa fart som skulle bli hans signum.
1972 tog han ytterligare ett steg och blev en av de mest lovande förarna i F1. Körstilen blev ännu mer finslipad, men den där spektakulära känslan fanns kvar.
De här första åren i F1 la verkligen grunden för allt som skulle komma. Det är fascinerande att se hur han liksom växte in i rollen, säsong för säsong.
Framgångar med Lotus och toppsäsonger (1973, 1978)
1973 med Lotus var året då Peterson slog igenom på riktigt. Han blev tvåa i VM och tog hem fyra Grand Prix-segrar.
Det var något speciellt med kombinationen Peterson och Lotus – bilen och hans körstil passade ihop som hand i handske.
1978 kom han tillbaka till Lotus, nu som andraförare bakom Mario Andretti. Trots det visade han fortfarande vilken otrolig fart han hade.
Han slutade tvåa i VM även det året, men säsongen blev hans sista efter olyckan i Monza.
Det han åstadkom gjorde honom till Sveriges störste racingförare genom tiderna, enligt Svenska Bilsportförbundet 2011.
Arvet efter Ronnie Peterson och hans betydelse för motorsporten
Petersons tragiska död i Monza 1978 lämnade ett avtryck som fortfarande känns i svensk motorsport. Rivaliteten med förare som Mario Andretti och Niki Lauda har också hjälpt till att cementera hans plats bland de största.
Den tragiska olyckan i Monza och Italiens Grand Prix 1978
Det är svårt att inte tänka på olyckan på Autodromo Nazionale Monza den 10 september 1978. Petersons Lotus blev snabbt ett eldhav strax efter starten av Italiens Grand Prix.
Till en början verkade det ändå finnas hopp – han var vid medvetande hela tiden efter kraschen.
Efter samtal med Peterson själva beslutade läkarna att operera för att stabilisera hans ben. Men komplikationer tillstötte under operationen, och det gick inte att rädda honom.
Han dog dagen efter, på grund av fettembolier som uppstod efter ingreppet.
Den här tragedin förändrade faktiskt mycket kring säkerheten inom Formel 1. Petersons död ledde till att både bilarnas konstruktion och de medicinska insatserna vid Grand Prix-loppen förbättrades.
Minnesmärken och arv i Örebro och svensk motorsport
Det kanske tydligaste arvet är Ronnie Petersons minnesfond, som startades redan i oktober 1978. Genom åren har fonden delat ut stipendier till unga förare med potential.
Än idag hedras Ronnie Peterson från Örebro som en av Sveriges största racingikoner. Hans arv lever vidare genom minnesfonden och de evenemang som varje år påminner om hans unika betydelse för motorsporten.
Svenska Bilsportförbundet använder fortfarande Petersons historia för att inspirera nya generationer. Hans körstil och resultat satte Sverige på racingkartan under 70-talet.
Petersons ekonomiska arv:
- Hans änka Barbro testamenterade över 4,4 miljoner kronor till dottern Nina
- Förmögenheten kom från hans framgångsrika Formel 1-karriär
- Arvet fortsätter än idag att hjälpa svensk motorsport
Peterson ses fortfarande som Sveriges största Formel 1-förare. Trots att han aldrig tog ett VM-guld lever hans legend kvar – “Superswede” har blivit en symbol för svensk racing som aldrig riktigt slocknar.
Klassiska rivaler och samarbeten: Mario Andretti, Niki Lauda och Reine Wisell
Man fattar verkligen Petersons storhet när man ser vilka han kämpade mot. Mario Andretti kallade honom en av de tuffaste motståndarna han någonsin mött—det säger ändå en del.
Redan under sin andra säsong knep Peterson andraplatsen i förarmästerskapet. Det var ingen slump, utan ett tydligt tecken på att han kunde mäta sig med giganter som Niki Lauda och andra världsmästare.
Viktiga rivaliteter:
- Mario Andretti: De hade en respektfull men rätt intensiv rivalitet, vilket verkligen satte Peterson på kartan internationellt.
- Niki Lauda: Här möttes Laudas kyliga teknik och Petersons råa fart—ganska fascinerande kontrast egentligen.
- Reine Wisell: Två svenskar i Formel 1 samtidigt, det var stort och gav Sverige lite extra stolthet.
Peterson bytte team flera gånger, bland annat körde han för Tyrrell. Han hade en förmåga att snabbt hitta rätt i olika bilar, något som både lagkamrater och konkurrenter uppskattade—eller kanske till och med fruktade ibland?
Att en svensk kunde slåss i världstoppen var inte självklart då. Petersons arv lever kvar och fortsätter inspirera unga svenska förare att våga drömma om internationell motorsport.
